Tjena!
Jag heter Linda Åkerlund och jobbar som barn- och ungdomsbibliotekarie på Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm. Jag besökte Erte i slutet av september och blev frågad att skriva en text om vår verksamhet.
Finlandsinstitutets bibliotek är ett av de äldsta biblioteken i Stockholm. Det grundades redan 1894 av Stockholms Finska Förening. Finlandsinstitutet i Stockholm grundades år 1995 och tog då över biblioteksverksamheten. Finlandsinstitutet är att av Finlands 16 vetenskaps- och kulturinstitut, som finns lite här och där i världen. Sedan år 2021 är Finlandsinstitutets bibliotek resursbibliotek för det nationella minoritetsspråket finska. Uppdraget är treårigt, vilket betyder att 2023 är det sista året, och vi är glada över att den svenska regeringen nyligen bestämt att fortsätta uppdraget i ytterligare tre år.
För besökarna ser vi ut som vilket folkbibliotek (allmänt bibliotek) som helst, men vi söker stöd varje år för att kunna fortsätta vår verksamhet. Var pengarna kommer ifrån påverkar till en stor del vår verksamhet. Den största delen av bibliotekets finansiering kommer från Sverige, vilket ger oss en möjlighet att fokusera mer på minoritetsfrågor.
Vi har vårt fysiska bibliotek centralt i Stockholm, men vi arbetar även utanför staden. Vi är till exempel med i transporten biblioteken emellan i Stockholms region, vilket betyder att man kan få våra böcker till alla folkbibliotek inom Stockholms län. Dessutom har vi resursbiblioteksuppdraget, där vi ska nå hela Sverige. Vi har alltså lokal, regional och nationell verksamhet att bedriva. Och allt detta gör vi med bara fem personer! Vi har en bibliotekschef, som även tar hand om resursbiblioteksuppdraget vad gäller vuxna, en barn- och ungdomsbibliotekarie, en informationsassistent på deltid och två biblioteksassistenter, varav den ena jobbar heltid och den andra deltid.
Vad är resursbibliotek?
Det finns fem nationella minoriteter i Sverige och alla har ett eget resursbibliotek och språkcentrum. Dessa fem är sverigefinnar (finska), tornedalingar (meänkieli), judar (jiddisch), romer (romani chib) och samer (samiska). Två av resursbiblioteken finns i Stockholm; det för sverigefinnar och det för judar. Tornedalingarnas resursbibliotek finns i Övertårneå, samernas i Jokkmokk och romernas i Malmö. Resursbiblioteksuppdraget kom från regeringen till Kungliga biblioteket (KB), som sedan i sin tur har gett uppdraget vidare åt fem aktörer.
För att få minoritetsstatus måste språket ha en historia i Sverige, vilket är orsaken till att jiddisch är judarnas språk. Hebreiskan har inte en tillräckligt lång historisk anknytning till Sverige. En intressant sak är att meänkieli är ett eget språk i Sverige, medan det i Finland ses som en dialekt. Som finlandssvensk har jag även funderat en hel del på finskans ställning i Sverige och svenskans ställning i Finland. Det är intressant hur olika språken har behandlats i de olika länderna, vilket också har lett till att man nu satsar på en revitalisering av finskan i Sverige. Det finns till exempel inte många skolor i Sverige med undervisningsspråket finska. De flesta finns i Stockholm, men i dem går också undervisningen mer och mer på svenska ju högre upp i årskurs man kommer, eftersom andra stadiet är helt på svenska. I resten av landet är det främst modersmålsundervisning som gäller, om man lyckas få det. Det är inte heller alltid så lätt, även om det bara borde vara att be om det. Det finns ont om lärare och svårt att locka dem till sig då det oftast handlar om deltidsarbete. Svårigheter i att få modersmålsundervisning gäller även de andra minoritetsspråken.
Resursbiblioteksuppdraget handlar främst om att vara ett stöd för folkbiblioteken och minoriteten i sig i Sverige. Exakt hur uppdraget utförs är upp till varje resursbibliotek, vilket är bra eftersom behoven för de olika minoriteterna är så olika. Till exempel fokuserar vi på Finlandsinstitutets bibliotek rätt mycket på språket finska, medan de andra kan fokusera mer på annat. Som resursbibliotek har vi inte en skyldighet att erbjuda fjärrlån, även om en del resursbibliotek har den tjänsten. Till exempel har det samiska biblioteket i Jokkmokk fjärrlån, men den tjänsten var i funktion redan innan resursbiblioteksuppdraget. Skyldigheten att ha material om minoriteterna och på minoritetsspråken på biblioteken ligger hos kommunerna i sig, men resursbiblioteket kan till exempel ge tips på vad som lönar sig att köpa in.
Du kan läsa mer om resursbiblioteksuppdraget samt om de olika resursbiblioteken på KBs hemsida.
Finlandsinstitutets resursbibliotek
Som sagt fokuserar vi mycket på det finska språket. Hela bibliotekets personal talar både finska och svenska. Vår webbsida och nätbiblioteket finns både på finska och svenska och vi använder främst finska i våra sociala medier och ger boktips om böcker på finska. Vi fokuserar en hel del på finländska och sverigefinska författare. Vad gäller barn- och ungdomslitteratur godkänner vi även översättningar, eftersom det är enklare att inspirera barn och unga att läsa på finska om de kan läsa samma serier och böcker som de annars också är intresserade av.
En utmaning är att lättlästa böcker (selko) är för svåra för många sverigefinska barn och unga. Många sverigefinska barn och unga talar finska med en förälder eller mor- och farföräldrar. Många har svårt att läsa och skriva på finska, även om de kan tala flytande. Så vi tycker att det är toppen att det fokuseras lite mer på S2-elever i Finland, för det gagnar oss! En annan utmaning är att hitta böcker med en sverigefinsk synvinkel, eftersom största delen av finskspråkiga böcker kommer från Finland. Här hoppas vi att unga sverigefinnar blir inspirerade att skriva egna böcker.
Vi ger ut boktipslistor på nyutkomna böcker två gånger per år. Vi har en lista för vuxna och en för barn- och unga. Listorna är helt tvåspråkiga och kan till exempel användas av bibliotekspersonal som stöd då de köper in böcker. Alla som köper in böcker på finska i Sverige kan inte språket, så då kan våra listor vara till hjälp. Vi publicerar listorna på vår hemsida.
I och med att vi bytte bibliotekssystem för ett år sedan kan vi även erbjuda vårt e-bibliotek och vår streamingtjänst i hela Sverige. Innan systembytet var kunderna tvungna att komma till Stockholm för att skaffa bibliotekskort, då de måste kunna styrka sin identitet. Det här var såklart frustrerande för dem som inte bor nära Stockholm. Men från början av september 2022 har vi kunnat erbjuda e-användarskap, som kan skaffas helt på distans. Vi tänkte att e-material inte kan bli förstört, tappas bort eller få förseningsavgifter, så varför fortsätta vara krångliga och kräva att kunderna styrker sin identitet i Stockholm? Så vi skapade en helt ny kundgrupp, som inte kräver personnummer eller att identiteten bestyrks. Det här betyder att även barn och unga kan bli e-användare utan att behöva målsmans underskrift. Givetvis finns det en risk att någon fyller i falska uppgifter, men eftersom det inte blir några avgifter är det inte så farligt. Om en e-användare vill få ett fysiskt lånekort måste hen besöka biblioteket i Stockholm och styrka sin identitet och då ser vi ju om någon väsentlig uppgift är felaktig.
En sak som oroar oss är just e-bibliotekets framtid. I Finland ska ni få ett nationellt e-bibliotek, vilket kan påverka oss negativt. Vi har för närvarande Ellibs, som ju är en finsk tjänst, men vi vet inte om vi kan få Finlands nationella e-bibliotek tillgängligt åt våra kunder i Sverige. Det är bara att vänta och se hur det går.
Som resursbibliotek har vi också boktipsvideon på Finlandsinstitutets YouTube, en materialbank där man kan hitta både vårt egenproducerade material och länkar till andra aktörer, och läsecirkelpaket. Vi har som sagt inte fjärrlån, men vi skickar ut läsecirkelpaket till hela landet. Varje paket innehåller åtta exemplar av samma titel och de kan lånas gratis i hela Sverige. Paketen skickas till bibliotek, föreningar, pedagoger och privatpersoner som har läsecirklar på finska. Mottagaren behöver inte ens betala några postkostnader. Vi har paket för både vuxna och barn och unga. I år är vår julkalender en högläsning av Karin Erlandssons bok ”Yöjuna” (den finska översättningen av ”Nattexpressen”), som kommer att publiceras på vår YouTube-kanal 1–24.12. Dessutom ska vi i år ha en digital läsecirkel för föräldrar, som vill ha lite stöd och uppmuntran för att läsa högt för sina barn på finska.
Vi håller även koll på vad som händer i Finland för att ta över det bästa till Sverige. Det här året har vi ett projekt vi kallar Sanataidetta suomeksi – Ordkonst på finska, där vi visar pedagoger som jobbar på finska i Sverige vad ordkonst är och hur de kan använda det i undervisningen. I projektet har vi anlitat två ordkonsthandledare från Finland, Pia Krutsin och Pirkko Ilmanen, som har spelat in videon, haft verkstäder och distansträffar med pedagoger. För det här projektet har vi fått extra finansiering av ISOF (Institutet för språk och folkminnen).
Om du någon gång besöker Stockholm är du hjärtligt välkommen att hälsa på oss!
Linda Åkerlund
linda.akerlund@finlandsinstitutet.se
+46 73 674 7879
Finlandsinstitutets bibliotek Facebook
Finlandsinstitutets bibliotek Instagram