Hur ser utvecklingen av barns och ungdomars läsförmåga, lästrender och de allmänna bibliotekens påverkan på läsning ut? Vi ställde dessa frågor i grannländerna Norge, Sverige, Danmark och Estland.
Denna artikel har gjorts i samarbete mellan Seinäjoki stadsbiblioteks specialuppdrag gällande bibliotekstjänster som främjar barn och ungas läsande och läskunnighet och Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finlands överinspektör för biblioteksväsendet Anu Ojaranta. Artikeln är baserad på materialet som samlats in tillsammans och skriven av Mervi Heikkilä.
På hösten 2023, innan PISA-resultaten offentliggjordes, skickade vi ut en enkät till aktörer inom läskunnighet gällande barn och ungas läsande till Sverige, Norge, Danmark och Estland. I den här artikeln presenterar vi svaren om läskunnighetens utveckling, lästrender och bibliotekens inverkan på barns och ungdomars läsning. Det bör noteras att det bara fanns en respondent från varje land och att olika länder inte nödvändigtvis genomför samma läsundersökning eller deltar i samma internationella undersökningar. Svaren är därför inte helt jämförbara.
En kortfattad PISA-översikt
Publiceringen den 5 december 2023 av resultaten från den internationella PISA-undersökningen, som mäter 15-åringars färdigheter, har återigen väckt en bred offentlig debatt om läget för läskunnigheten i Finland. Även om våra resultat fortfarande ligger över genomsnittet för de 34 OECD-länderna, var nedgången jämfört med 2018 dramatisk: den genomsnittliga poängen i läsfärdighet hade sjunkit med 30 poäng.
Våra grannländer upplevde också en nedgång, men inte lika brant som i Finland. Sverige och Danmark ligger nu mer eller mindre på samma nivå som Finland, medan Norge ligger sämre till. Estland, å andra sidan, glänser fortfarande i jämförelsen och rankas sexa bland OECD-länderna, men Estlands PISA-resultat sjönk också jämfört med 2018
Tabell från PISA 2022 som jämför genomsnittsresultat i läsförståelse 2015, 2018 och 2022
| 2015 | 2018 | 2022 | |
| Estland | 519 | 523 | 511 |
| Finland | 526 | 520 | 490 |
| Sverige | 500 | 506 | 487 |
| Danmark | 500 | 501 | 489 |
| Norge | 513 | 499 | 477 |
De som svarade på vår enkät
Vi skickade vår enkät till aktörer inom läskunnighet i Sverige, Norge, Danmark och Estland. I Sverige besvarades enkäten av personal från Kulturrådet. Kulturrådet är en statlig myndighet som främjar och stöder ett brett spektrum av kulturella aktiviteter, däribland läsning. Ett program med åtgärder för att främja läsning finns också online.
Den danska respondenten var Lisbet Vestergaard, från tankesmedjan Libraries of the Future. Hon är projektledare med ansvar för bland annat undersökningar om barns och ungdomars läsning och medieanvändning samt projekt om fritidsläsning. Den norska respondenten var Bergljot Kaslegard, chef för avdelningen för läsning och litteratur vid det nya huvudbiblioteket Deichman Bjørvik i Oslo. Från Estland besvarades frågorna av Kristi Veeber, som representerar Tallinns huvudbibliotek och bibliotekariernas förening. Hon leder också expertteamet för läsfrämjande på sitt bibliotek.
Utvecklingen av barns och ungas läskunnighet de senaste åren
Trender i läskunnighet bland unga återspeglas väl i PISA-utvärderingarna, där alla länder utom Estland har sett en nedgång i läskunnighet sedan 2015. Men i den senaste bedömningen för 2022 har Estlands förbättring av läsförmågan också vänt.
Sverige lyfter fram några mycket intressanta, aktuella forskningsresultat om läskunnigheten. Den generella trenden är att barn läser mer än unga. De senaste rapporterna för 2022 visar dock en förändring från den tidigare trenden: antalet barn och ungdomar som läser böcker och tidningar varje dag har ökat i alla åldersgrupper för första gången sedan 2012. Dessutom skedde ingen ytterligare minskning av den dagliga läsningen i någon åldersgrupp.
Länkar till aktuella studier från Sverige: Mediebarometern, Ungas ökade läsning, En fördjupad bild av ungas fritid.
Danmark och Norge lyfter också fram Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS). Den mäter främst läskunnighetsnivåerna hos fjärdeklassare och de faktorer som är förknippade med läskunnighet i olika länder. Enligt de danska PIRLS-studierna har antalet svaga 10-åriga läsare ökat från 2016 till 2021, och ligger nu på 25% i Danmark. Antalet elever som är starka läsare har också minskat från 20% till 14% under samma period. I Norge är 20% av 10-åringarna svaga läsare. När det gäller läsning på fritiden har norska barn de sämsta resultaten bland jämförelseländerna.
Som jämförelse visar Finlands senaste PIRLS-resultat från 2021 att Finland var mer eller mindre i nivå med Sverige när det gäller övergripande resultat (skillnaden på 5 poäng till Finlands fördel är inte statistiskt signifikant), medan Norge och Danmark låg klart under Sverige och Finland när det gäller samma resultat. Den stora könsskillnaden till flickornas fördel, som är karakteristisk för Finland, fanns fortfarande kvar, medan den var något mindre i de andra nordiska länderna. Den ökande klyftan mellan elever var en internationell trend, och detta var också fallet i Finland. Av de finska tioåringarna hade 12% svag läsförmåga och 14% utmärkt läsförmåga.
Lästrender
I Sverige publicerades en rapport om det aktuella läget för barns och ungdomars läsning 2023.
Den visar på ojämlikheter mellan barn och unga när det gäller läsfrämjande och läsning. Kulturrådet anser därför att det är viktigt att få mer information om de barn och unga som inte läser. Likaså ses det som ett mål att öka barns och ungas egna åsikter och delaktighet.
Kulturrådets svar hänvisar också till internationella studier som visar att klyftan mellan de svagaste och starkaste läsarna ökar, med starka kopplingar till socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Vanligt förekommande läsfrämjande åtgärder kanske inte alls är anpassade till alla grupper av barn och ungas behov och förutsättningar. I det långa loppet är det de som är i störst behov av läsfrämjande åtgärder som är minst benägna att få dem. Det finns också en ökande klyfta i läskunnighet mellan skolor i Sverige.
I Danmark har man också forskat om barns och ungdomars läsvanor. Resultaten visar att barns och ungdomars lust att läsa minskar med åldern. 64% av barnen i årskurs fem tycker om att läsa, men andelen minskar gradvis med varje årskurs tills endast 49% tycker om att läsa i årskurs åtta. I de högre årskurserna uppger ungdomarna att de läser för att lära sig och att läsning för nöjes skull kommer på andra plats.
Enligt rapporten Children´s and Young people´s reading (sammandrag på engelska hittas här) ägnar barn och unga ägnar lika stor del av sin fritid åt läsning nu som 2017. Användningen av e-böcker och ljudböcker har ökat markant, men fysiska böcker är fortfarande mer populära. I alla årskurser är den grupp som regelbundet läser fysiska böcker minst dubbelt så stor som den grupp som regelbundet läser e-böcker eller lyssnar på ljudböcker. Ljudböcker tilltalar i högre grad elever som läser fysiska böcker oregelbundet.
Humor var den överlägset mest populära genren i alla åldersgrupper. Totalt sett föredrog 52% av målgruppen humor, och dess popularitet har ökat stadigt i alla åldersgrupper sedan 2017. Även bokserier samt fantasy och science fiction fick överlag bra betyg. Pojkar föredrog humor mer än flickor. Flickor föredrar däremot realistiska berättelser om barns och ungdomars liv - där romantik är en viktig del av berättelsen. Detta är särskilt tydligt i de högre årskurserna. Skolbiblioteken används fortfarande, men särskilt bland ungdomar har användningen av skolbiblioteken minskat.
Danmark tog också upp frågan om barns och ungdomars ökande konsumtion av digitala medier. Särskilt hög användning av sociala medier visade sig ha ett direkt samband med minskad koncentration och minskad fritidsläsning.
I Estland säger Kristi Veeber att landet har en stark kultur av lärande och läsning, som stöds av föräldrar, skolor och samhället.
- Men vi ser samma trender som resten av världen: barn och ungdomar tillbringar mer och mer tid framför skärmar etc.
I Estland genomförs en tidsanvändningsundersökning som upprepas vart tionde år. Den visar att barn och ungdomar läser mindre varje dag än tidigare och tycker mindre om att läsa (statistik kan hittas här).
Bibliotekets inverkan på läsning
I Sverige anses det allmänna bibliotekets (som i Sverige kallas folkbibliotekets) läsfrämjande roll vara viktig när det gäller att uppmuntra och stödja läsning. Alla kommuner har ett folkbibliotek och bibliotekslagen prioriterar barn och unga som målgrupp. Folkbiblioteket arbetar ofta i samarbete med andra lokala aktörer.
Läsfrämjande program och aktiviteter finns på biblioteken både lokalt och nationellt, till exempel Sommarboken, Läslov, Väck boken, Bokstart, Read hour och Shared reading. Man bör komma ihåg att skolbiblioteken i Sverige är lagstadgade. Trots det täta nätverket av skolor tyder Kulturrådets svar på att även folkbiblioteken ses som en viktig del i läsfrämjandet bland barn i skolåldern.
I Estland tror man också att de allmänna biblioteken har en stor inverkan på läsandet.
- Utan deras (bibliotekens) ständiga arbete skulle nedgången i läsning vara ännu mer dramatisk", säger Kristi Veeber.
Norges Bergljot Kaslegard svarar på frågan utifrån Oslos huvudbiblioteks perspektiv:
- På Deichman Bjørvikas vägnar skulle jag vilja säga att vi har en betydande inverkan när det gäller att främja läsning. Vi är det lokala biblioteket i Oslo, men vi är också det största.
I Danmark är synen en annan. På frågan om bibliotekets roll för att främja läsning bland barn och ungdomar svarar Lisbet Vestergaard:
- Ur min synvinkel alldeles för låg. Efter skolreformen 2014 har de flesta barn längre skoldagar och mindre fritid. Detta påverkar användningen av det allmänna biblioteket under barnens fritid.
Enligt Vestergaard fokuserar många allmänna bibliotek nu mer på att samarbeta med skolor, men det finns mycket utrymme för förbättringar.
I följande artikel kommer vi att fokusera på vilka metoder, kampanjer och strategiska planer som finns i grannländerna för att främja läsning bland barn och ungdomar.
Dessa frågor besvarades av respondenterna:
What is your name and organization?
What is your relationship to the reading promotion? Are you working with reading promotion yourself or are you for example a researcher?
How has children's and young people´s reading skills increased or decreased in your country when considering the last five years? How about how many of the same age category read for fun or names reading as a hobby?
What kind of trends can you see in reading in your country? (for example gendered reading, children vs. young people, does familie’s socio-economic position impact reading more than before)
What do you think is the impact of public libraries on reading promotion in your country?
Källor
Intervjuer via e-post 12/2024:
Sverige: Kulturrådet
Danmark: Lisbet Vestergaard
Norge: Bergljot Kaslegard
Estland: Kristi Veeber
Länkar till de rapporter som citeras av de intervjuade finns i texten.
PISA-undersökning (hänvisat 21.12.2023) https://factsmaps.com/pisa-2018-worldwide-ranking-average-score-of-mathematics-science-reading/
https://factsmaps.com/pisa-2022-worldwide-ranking-average-score-of-mathematics-science-and-reading/
https://factsmaps.com/pisa-worldwide-ranking-average-score-of-math-science-reading/
https://okm.fi/-/pisa-2022-osaaminen-heikentynyt-suomessa-ja-lahes-kaikissa-muissa-oecd-maissa
PIRLS-studien, rapport från Finland: Kaisa Leino, Marjo Sirén, Kari Nissinen ja Eija Puhakka: Puoli tuntia lukemista : kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2021)
Koulutuksen tutkimuslaitos, 2023
Kan hämtas online: https://jyx.jyu.fi/bitstream/handle/123456789/86985/978-951-39-9620-8_KTL-T_37_jyx.pdf?sequence=1&isAllowed=y