Seinäjokis Erte presenterade sin verksamhet som en del av Biblioteken.fi-avdelningen på Educa-mässan 27.1-28.1.2023. Educa-mässan är Finlands största nationella årliga utbildningsvevenemang inom undervisning och pedagogik. Erte ville samla information om lärarnas syn på vad ett lyckat samarbete mellan skolan eller småbarnspedagogiken och allmänna bibliotek innebär. På mässan samlades synpunkterna in via ett frågeformulär. Jenni Makkonen, som avlagt högskolediplom i biblioteks- och informationstjänster vid Åbo yrkeshögskola, har sammanställt och analyserat resultaten inom utvecklingsuppdraget som hör till hennes studier. Utvecklingsuppdragets mål var att producera information om lärarnas syn på lyckade samarbeten mellan skola och allmänna bibliotek. Ämnet för utvecklingsuppdraget var något Maakkonen själv hade erfarenhet av - hon har arbetat som klasslärare och har över 20 års erfarenhet av bibliotekssamarbete och främjande av läskunnighet.
Erte på Educa-mässan 2023; enkäten och resultaten
Materialet för utvecklingsuppdraget utgjordes av svaren på enkäten som Erte utformat (97 st.). Önskemålet var att få information om framgångsrika samarbeten från olika lärargrupper. I enkäten ombads lärare inom småbarnspedagogiken och skolan att med egna ord ge exempel på lyckade samarbeten. Någon exakt definition av ett lyckat samarbete gavs inte i samband med enkäten, utan svarspersonerna gav fritt exempel på lyckade samarbetsformer utifrån sina egna erfarenheter. Svaren på enkäten kom från 86 lärare inom olika utbildningsstadier; 32 lärare inom småbarnspedagogiken; 44 grundskollärare och 10 lärare inom andra stadiet. Resultaten gav en liten översikt över lärarnas syn på lyckade samarbetsformer med allmänna bibliotek.
Vad upplever lärarna som lyckade samarbeten med det allmänna biblioteket?
Sammanfattningsvis kan man konstatera: Den grundläggande service som biblioteken erbjuder ges på ett professionellt och kunnigt sätt. Bland lärarnas alla svar togs det upp biblioteksbesök och handledda biblioteksbesök (35% av alla lärare), lässtunder och sagostunder (26% av alla lärare), materialpaket (18% av alla lärare) samt bokbusservice (16% av alla lärare). Utöver traditionella samarbetsformer uppskattade lärarna i enlighet med den nya läroplanens anda pedagogiskt samarbete (14% av alla lärare) och biblioteket som lärmiljö (10% av alla lärare).
Materialpaket, Professionell service, Bokprat/materialtips, Biblioteket som fysiskt utrymme/lärmiljö, Bokbussen, Kulturevenemang arrangerade av biblioteket, Biblioteksbesök och guidning, Kulturstig, Läsdiplom och bokcirkel, Lässtund/sagostund, Läshund, Läsmormor och morfar, Mångsidiga och mångspråkiga samlingar, Övrigt, Pedagogiskt samarbete, Undervisning i informationssökning.
Lärarna inom småbarnspedagogiken uppskattade särskilt traditionellt praktiskt samarbete. Av dessa förde 40% fram materialpaket och sagostunder som exempel på de mest lyckade samarbetsformerna. Biblioteksbesök nämnde 34% av lärarna inom småbarnspedagogiken och bokbussbesök 21%. Grundskollärarnas uppfattning om den mest lyckade samarbetsformen var helt klart biblioteksbesök som omfattar handledning i biblioteksanvändning (36% av grundskollärarna). I övrigt fördelade sig svaren från grundskollärarna på många olika samarbetsalternativ. 14% nämnde professionell service och bokprat. Bokbussen nämndes av 14 % av grundskollärarna och att biblioteket är beläget nära skolan av 11%; tillgänglighet underlättar samarbetet. Dessutom berättade grundskollärarna om många olika framgångsrika pedagogiska samarbeten. Lärarna inom andra stadiet lyfte i sina svar fram bibliotekets professionella service och beaktande av specialgrupper (30% av lärarna inom andra stadiet) samt handledning i informationssökning (20% av lärarna inom andra stadiet).
Sammanfattning och tankar om samarbete
Arbetet med främjandet av läskunnighet har varit starkt närvarande i mitt arbete som klasslärare. Jag har i huvudsak arbetat som lärare inom nybörjarundervisningen, i över 20 år har jag arbetat med att utveckla läskunnigheten och inspirera till läsning. De exempel på lyckade samarbeten som lärarna lyfte fram känns välbekanta. Att göra biblioteket till en del av elevens vardag tycker jag är viktigt. Biblioteksbesök, regelbundna besök av bokbussen, mångsidig läsning som möjliggjorts av bokpaket samt professionella och inspirerande bokprat är värdefullt för lärarnas grundläggande arbete. Att utveckla läskunnigheten och läsintresset hör enligt mig till skolans grundläggande uppdrag, som det lönar sig att satsa på - i dag ännu starkare än tidigare. Skolans och bibliotekets mål sammanfaller till stor del och biblioteket är en värdefull samarbetspartner för läraren. Ett framgångsrikt samarbete främjar elevernas jämställdhet inom arbetet med läskunnighet ur ett tillgänglighetsperspektiv. De lär sig om biblioteket och dess många möjligheter och de lär sig använda bibliotekstjänsterna. Det här är viktigt, särskilt för de elever som inte är vana biblioteksanvändare och annars inte skulle ha möjlighet att besöka biblioteket.
Enligt enkätsvaren och mina egna erfarenheter värderar lärarna bibliotekens grundläggande arbete högt och anser att det är framgångsrikt. Skolorna är inte jämlika i bibliotekssamarbetet. Enligt enkätsvaren och mina egna erfarenheter, främjar tillgängligheten, dvs bibliotekets fysiska närhet samt en på kommunal nivå upprättad samarbetsplan, samarbetet.
Samarbete är också en resursfråga. Det kräver tid och pengar. Lärarnas arbetsuppgifter har blivit mångsidigare; flera uppgifter och krav verkar flöda in från alla håll. Stressen är tyvärr ständigt närvarande i lärarnas arbete och ibland räcker inte resurserna och orken ens till nyttiga ändamål. Å andra sidan underlättar ett fungerande bibliotekssamarbete lärarens arbete. En samarbetsplan samt helheter som planeras och genomförs av yrkeskunnig bibliotekspersonal är lätt att använda sig av. Lärare uppskattar bibliotekens aktiva roll och det pedagogiska samarbetet. Kommunikation och flexibla tidtabeller spelar också en viktig roll.
Vad skulle vara ett drömscenario för ett framgångsrikt samarbete enligt lärarna?
Enligt enkätsvaren och mina egna erfarenheter skulle receptet för ett framgångsrikt samarbete vara följande - Biblioteket som skolans samarbetspartner med hjälp av, med biblioteksresurser anställda, bibliotekspedagoger som har kunskap om läsfrämjande arbete. Biblioteken borde få öronmärkta tilläggsresurser för nyanställningar enbart för skolsamarbete, enligt kommunernas storlek. Bibliotekspedagogerna skulle utarbeta samarbetsplaner och ansvara för det praktiska samarbetet. Samarbetet skulle vara en kombination av traditionella samarbetsformer samt nya läsfrämjande former. Om biblioteket fysiskt ligger på långt avstånd, skulle biblioteket komma ut till skolan, genom digitala kanaler, bokbussen, besök av bibliotekspedagogen eller så kunde biblioteken få öronmärkta pengar för elevtransporter. Samarbetet skulle fungera enkelt ur lärarnas synpunkt, något som verkligen underlättar lärarnas arbete, pedagogiskt genomtänkt läsfrämjande arbete som skulle nå alla elever jämlikt. Den här modellen kräver pengar, men kan också vara kostnadseffektiv: ett tydligt system där bibliotekspedagogen leder samarbetet med hjälp av det karakteristiska biblioteksnätverket - kostnadseffektivt och imponerande. Insikten om vikten av det läsfrämjande arbetets betydelse har som tur är väckts och Den nationella läskunnighetsstrategin 2030 skapar riktlinjer för det. Förhoppningsvis främjar det också bibliotekens och skolornas samarbete och ger det värdefulla arbetet mera resurser. Lärare gör värdefullt arbete med att främja läskunnigheten. Det skulle vara bra att lyssna på dem. En riksomfattande tilläggsundersökning om lärarnas syn på vad ett lyckat samarbete innebär för dem samt önskemål om hur det ska genomföras skulle vara användbart.
Jenni Makkonen
Andra bloggtexter om samarbete mellan bibliotek och skola:
För skolornas bibliotekstjänster behövs ett allmänt bibliotek – och resurser